Klimatsekretariatet håller koll på budgeten -- koldioxidbudgeten, alltså

Klimatsekretariatet populariserar och visualiserar klimatvetenskap – med stort fokus på koldioxidbudgetar – för att bidra till en snabbare klimatomställning.

Vi är en oberoende och ej vinstdrivande organisation som digitaliserar, visualiserar och populariserar klimatvetenskap och klimatstatistik. I fokus av vår verksamhet står lokala koldioxidbudgetar. I samverkan med Uppsala universitet erbjuder vi svenska kommuner budgetrapporter och en digital koldioxidbudget på nätet. Se till exempel Nyköpings publicerade budget i vår Climate Visualizer.

I Parisavtalet har världens länder enats om att hålla den globala temperaturökningen långt under 2 grader och sträva efter att den stannar vid 1.5 grader.

Våra koldioxidutsläpp lagras i atmosfären och driver den globala temperaturökningen. FN:s klimatpanel har beräknat den mängd koldioxid som återstår att släppa ut om vi ska efterleva Parisavtalet. Denna mängd brukar kallas vår globala koldioxidbudget. Forskare vid Tyndall centre och Uppsala universitet har fördelat den globala koldioxidbudget till lokal nivå, enligt de överenskommelser om fördelning som finns i Parisavtalet. Ta reda på mer om CO2-budgetar i Svensk kontext på CO2-budgetkonferensens hemsida.

Många länder, kommuner och städer världen över har annonserat olika årtal då de ska nå “netto noll”. Dessa årtal säger dock inget om hur stora utsläpp som kommer att ske innan dess. Med ledning av dessa utfästelser kan man alltså inte avgöra om man är på väg att nå Parisavtalet eller ej. Många anser att dessa årtal är en dimridå som läggs ut för att det ska se ut som det finns en plan, medans ansvaret och sanningen skjuts långt in i framtiden.

Därför är budgetperspektivet avgörande. Det är först när vi har en tydligt definierad mängd CO2 vi kan släppa ut i ett geografiskt område som vi kan börja se skillnad på en åtgärd som görs i år eller om 15 år, och först då vi kan börja se vad som behöver göras för att uppfylla Parisavtalet. Det är också viktigt att budgeten har en tydlig vetenskaplig förankring, tex genom Carbon Disclosure Project (cdp…net) eller Science Based Targets (sciencebasedtargetsnetwork…org).

All data vi använder kommer från öppna källor (i Sverige utsläppsdata från länsstyrelsens databas RUS och befolkningsdata från SCB). Metoderna är beskrivna i öppna forskningsrapporter av forskare från Klimatledarskapsnoden på Uppsala Universitet (geo…uu…se/klimatledarskap) och Tyndall Centre (tyndall…ac…uk) i Manchester, och upptagna som rekommenderade metoder av CDP och SBT.

Arbetar du också med kommuner och regioner kring klimatet? Då vill vi gärna prata med dig! Eller om du har idéer om hur vi kan påskynda omställningen i samhället på annat vis.

3 gillningar

Spännande

Jag håller på som volontär på WIkidata

V i kopplar ihop massa saker och skulle vilja koppla ihop mer miljörelaterade saker så man förstår vad som görs och inte görs och hur saker i vår närmiljö mår men även vilka beslut som tas…

Andra personer har lyft in alla Riksdagens dokument sedan 1970 som motioner, SOU:er …
Jag lyfter nu in badplatser i Sverige / Europa

  • testar vad som kan göras med IOT

Jag skulle vilja se en koppling mellan vad som sker i verkligheten dvs. utfallet och vad som lovas av olika partier kopplat till miljömål i olika motioner etc…

Hlsn
Magnus Sälgö
salgo60@msn.com

ex.

  • hur HD domar kopplas med relationer se video https://youtu.be/yMtP64yFKn0?t=920
  • vi kan skapa grafer vilka som motionerade i Riksdagen 2018 och med vilka de motionerade
    ** här skulle jag vilja kunna se dimensionen miljödata
2 gillningar

Länkarna i posten ovan blev förstörda. Här är de korrekta länkarna.

Carbon Disclosure Project: cdp.net
Science Based Targets: sciencebasedtargetsnetwork.org
Klimatledarskapsnoden på Uppsala Universitet: geo.uu.se/klimatledarskap
Tyndall Centre: tyndall.ac.uk

1 gillning