Medborgarnavet – en medborgarcentrerad informationsdelningstjänst för en öppen e-förvaltning
Medborgarnavet ger för första gången medborgaren/individen enkel tillgång till den information som finns i myndigheters register men även till helt annan registerinformation som medborgaren har rätt att få tillgång till, t.ex. från banker. Tjänsten bygger på den grundläggande idén om att myndighetsinformation ska tillgängliggöras till medborgaren själv – delas med medborgaren, det handlar inte bara om att dela information om medborgaren mellan olika myndigheter i olika ärendesammanhang – det behöver finnas en balans mellan medborgarens respektive det offentligas behov av data. Medborgarnavet blir också en unik infrastrukturkomponent för att effektivisera och dela information i ärenden med ett tydligt ändamål som involverar flera myndigheter och parter, samt under medborgarens uttryckliga initiativ och kontroll. Därmed stärks förtroendet mellan medborgare och offentlig sektor, medborgarengagemanget ökar och framförallt så förbättras förvaltningens öppenhet – på medborgarens villkor, samtidigt som en ökad effektivisering av den offentliga förvaltningen möjliggörs. Enkelt uttryckt kan Medborgarnavet bl a vara en säker webbapplikation där en medborgare når information om sig själv från många källor (och där det också kan arrangeras möjlighet att göra olika ansökningar etc).
Informationssamverkan inom digital offentlig förvaltning
Det offentliga Sveriges förmåga att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa nytta för medborgare bygger på tillgång till högkvalitativ information och effektiva möjligheter att dela den, såväl till och från medborgarna som mellan myndigheter (statliga, regionala och kommunala). Ekonomistyrningsverket (2016) pekar på att två stora fördelar som Sverige har när det gäller digitaliseringen och som lyfts fram i internationella undersökningar är register-information och humankapital. Grundidén med Medborgarnavet är att sammanföra dessa båda resurser på ett nytt sätt.
Med humankapital avses medborgarnas utbildningsnivå, förtroende för offentlig sektor, vana vid teknikanvändning, innovationskraft och benägenhet att kommunicera elektroniskt. Den andra resursen, registerinformation, har byggts upp av olika myndigheter i Sverige sedan 1960-talet, en utveckling som accelererat efter 2000. Det betyder att det finns en hög kompetens när det gäller registerhantering, samt att registren håller hög kvalitet om man betraktar det med utgångspunkt från ett myndighetsperspektiv.
Vårt projekt syftar till att vända på det myndighetscentrerade perspektivet när det gäller digitaliseringen, till ett medborgarorienterat perspektiv. Enligt Ekonomistyrningsverket borde förvaltningens digitalisering värderas utifrån hur den bidrar till förvaltningspolitiska mål enligt Förvaltningslagen. Detta betyder att digitaliseringen borde kopplas till hur den bidrar till att stödja Förvaltningslagens principer om ärendehandläggning som är så enkel, snabb och billig som möjlig, om rådgivning och service utifrån medborgarnas behov av hjälp, samt att förvaltningens aktörer blir effektivare om de stödjer varandra genom samverkan kring registerinformation.
Den föreslagna lösningen, Medborgarnavet ger för första gången medborgaren/individen god tillgång till, och överblick över, den information som finns i myndigheters register om honom/henne*. I det korta perspektivet – ett till tre år – skapar lösningen nytta för medborgarna, som får högre förståelse och förtroende för myndigheternas informationsbehandling om medborgaren själv.
På längre sikt ger Medborgarnavet ännu större och bredare nytta för medborgaren, eftersom den personliga myndighetsinformationen bör av medborgaren själv kunna kombineras med annan digitalt förmedlad personlig och tillgänglig information, t ex kontoinformation från banker enligt PSD2. Medborgarnavet öppnar därför också upp möjligheterna att automatisera processer för medborgaren och inte bara för myndigheterna. En viktig förutsättning för automatisering är nämligen tillgång till redan lagrade uppgifter så att medborgaren inte behöver registrera informationen om igen. Enligt DIGG’s förslag till ”Svenskt ramverk för digital samverkan 1.3” utgör principen ”En uppgift en gång” ett viktigt utvecklingsområde. Denna princip innebär bl.a. att information ska hämtas vid källan och att återanvända information i ärendeprocesser som berör flera organisationer.